Pengar är inte allt
Jag har inte bara shoppat en massa i London utan även hunnit med att äta och dricka gott och haft långa, och många, trevliga samtal med nya vänner.
Författare, musikalstjärnor, kändistandläkare.. Personer som har en högre inkomst än snittet och som kan köpa vad som helst.
Men vad spelar pengar för roll om det enda man vill ha är en lagad middag på bordet med fin dukning när man kommer hem eller kanske bara en komplimang från den man älskar.
Hellre fattig och lycklig än stormrik och olycklig kan vi konstatera det kort och gott!
Min lyx hem blev, förutom att jag fick gå nån VIP gång genom säkerhetskontrollen (fråga mig inte varför), tre hela säten för mig själv hem på planet!
Å så skämde jag bort mig med lite presenter med...
London dag 2...
Big Ben, London Eye och den där floden som rinner genom byn...
Mitt bland restaurangerna låg denna klubb.. Undrar vad de hade på menyn?
Hela gatan är ju invaderad av svenska företag.. Borde hängt en liten svensk flagga med någonstans tycker jag.
Ligger inte England i Europa?!!
Vilken jäkla föreställning det är.
Mäktig. Fullt av otroliga sångare och skådespelare.
Är peppad till tänderna, bara 6 dagar kvar till kollationering!!
London day 1
London är en för jäkla trevlig stad!
Även om jag hade lovat mig själv att inte shoppa så slank det ner några fynd i påsar (flög till och med utan nån resväska utan endast ett pyttelitet handbagage för att hindra mig själv...gick ju sådär!)
Kvällen avnjöts i trevligt sällskap i Chinatown där maten aldrig tycktes ta slut, och champagnen flödade.
Att bli bjuden på middag av en känf författare tillhör inte min vardag.
Hon skrattade så hon nästan kissade på sig när jag berättade om mina dråpliga dejter den senaste tiden.
Vem vet.. Kanske kommer det med i nästa kriminalroman?
Inspiration och uppladdning
År 2000, i januari, var jag tillsammans med min dåvarande klass på musikalutbildning jag gick på musikalresa till London.
Jag och min kompis Mia ville se samma sak och köpte biljett till Les Miserablés.
Vi satt längst fram, mitt i mitten, och jag kommer ihåg att jag skrattade så mycket åt de som gjorde paret Thernadier att dirigenten till slut vände sig om och blängde på mig så att jag skulle vara tyst.
Där och då bestämde jag mig för att en dag få spela rollen.
Få gestalta Mme Thernadier, en fantastisk karaktär och tillsammans med herrn den enda ljuspunkten i en för övrigt ganska dyster musikal.
Om en vecka åker jag till Aarhus och har kollationering, då börjar mitt stora äventyr och länge efterlängtade möte med henne. Tänk att det redan sker.
Och för att få den perfekta uppladdningen och inspirationen åker jag om några timmar till London för att på tisdag återigen se Les Mis där Mmd spelas av en av mina favoritmusikalartister som tidigare bl. a gjort Charlotta i Phantom (en annan av mina drömroller).
London here I come!!
Blommor och manus
Det kom ett stort paket på posten till mig som innehöll librettot till Les Miserables. Nu är det nära!
Att få ett blombud med en stor fin bukett i applådtacket från främlingar "2 östgötar" som såg föreställningen förra lördagen och som älskade mig på scenen är sjukt häftigt.
Hoppas nu bara att blombutiken vill avslöja vilka avsändarna var så jag kan tacka dem.
Jag älskar färska blommor!
Kropp som Barbie
Jag skulle väldigt gärna vilja åka dit och se hur tjejen ser ut som fått jobbet som Barbie. Dockans kroppsproportioner är ju som bekant helt åt fanders!
Guldmasken vs Guldbaggen
Många konstnärliga yrken har någon form av gala där pris för bästa "x" årligen delas ut.
Detta och andra aktuella ämnen diskuterades under en trevlig middag med dessa damer!
Igår var det 50 års jubileum på Guldbaggegalan, och kvällen till ära, även om jag inte var på plats på Cirkus, bar jag mina fina guldbaggeörhängen!
Det är synd att privatteatrarnas pris "Guldmasken" inte längre existerar.
Revyerna har ju sin gala men till musikal/teatervärlden fanns det inga pengar för att fixa det.
Men att ge statliga stöd på miljonbelopp till stadsteatrar och andra institutioner som vill sätta upp extremt kommersiella musikaler istället för att använda pengarna till nyaoch fräscha uppsättningar, det går bra...
Njut i nuet!
Hjälp, det går så fort!!!
Dessutom har jag haft finbesök i helgen av Martin. Fransosen.
Även om jag njuter varje föreställning och har sjukt kul både på och vid sidan av scenen måste jag ändå se till ha njuta lite extra de här sista föreställningarna jag har kvar att göra av Priscilla.
Föreställningen där jag bland annat får gestalta en Ping-pong's älskade man...
Föreställningen där jag bland annat får gestalta en Ping-pong's älskade man...
...sexuellt frustrerade Shirley...
...och en fotoglad tysk turist!
Dessutom har jag haft finbesök i helgen av Martin. Fransosen.
Vardagslyx
God mat, trevligt sällskap..
- Å lite bubbel...
Mer behövs inte en torsdagskväll!
Jag vs Beach 2014
Det gäller inte alla, för det finns de som belönats med kroppar som inte lägger på sig (jag hatar er. Ok kanske inte hatar ,men va fasen. Orättvist!!).
Men vi andra då, som inte fick den där genen eller vad det nu är, vi måste va igång. Motivera oss. Inte tycka att det nog är liiite för kallt för att gå ut, utan istället tänka: åh vad trevlig med en uppfriskande promenad till gymmet!
Men jag hade karaktär.
Beach 2014 (eller var det -15...) - it's you and me baby!
Känd vs Erkänd
Ofta hör jag "Nej, jag vill inte bli känd. Bara erkänd"
Är det lättare att bli erkänd om du först blir känd?
Nog borde det öppnas upp nya dörrar och kanske blir det lättare när du söker jobb.
Att utbilda sig till musikalartist är det ju en hel hög människor som gör och bara i Sverige avslutar ca 100 pers/år från professionella utbildningar.
Finns det då jobb till alla?
Nej, där är det ju en ganska lätt ekvation... Så många uppsättningar är det ju inte som görs.
Sen handlar det ju oftast om att har du bara kommit in i ekorrhjulet och du spinner på väl så kan det rulla på till du själv väljer att kliva av.
Jag vill bli erkänd.
Man har inget emot att även bli känd.
Jag vet att det säkert kan stickas i ögonen på folk i landet lagom när man säger nåt sånt.
Ett litet steg på vägen, och som både värmer och egoboostar, är när foajépersonal på Göta Lejon kommer till mig och berättar att de hela tiden hör publiken säga i pausen "Vem är det där? Hon är ju fantastisk!!" och så är det MIG de pratar om.
Det är jäkligt coolt!
Det får mig att fortsätta jobba, öva och repa. Passionerat!
Jag - en gambler
Att "gambla", dvs sätta nåt på spel, handlar ju inte bara om poker och andra onlinespel utan även om att i sitt riktiga livet våga göra handlingar som kanske inte är helt riskfria.
Att kasta sig ut, chansa och stå upp för sig själv.
För i slutändan är det oftast en själv som förlorar på om man inte vågar.
Förändringens vind sveper in - och jag vågar dras med!
Idag var även dax att bli prinsessa igen.
Kalasklart är igång efter julledigheten, och idag fick jag bl.a underhålla 14st små supersöta 4-åringar på ett riktigt prinsesskalas.
Förberedelser...
Prinsessväggar...
Skippa armbågarna
Jobba, kämpa, jobba ännu mer.. Du vet att du kan. Att du skulle klara av det och att du skulle göra det bra. Jäkligt bra.
Så vad väntar du på?
Gör du det inte kommer någon annan springa förbi, och du står kvar där och säger;
- ...Va? Men jag då..
Inte med armbågar.
Bara vilja, talang och en stor dos passion.
Jakten på det perfekta CV't
Jag blir lika arg varje gång jag får ett sånt här mail numera.
För trots ett välfyllt CV med både bra utbildningar och en herrans massa år av erfarenhet från musikal, show- och tvproduktioner så blir jag, allt för ofta, ändå inte kallad!
Vad är det som gör att jag gallras bort redan innan träffar mig och får se vad jag kan?
Som gör att jag får maila, ringa och försöka övertyga och övertala om att jag faktiskt är värd att få en av deras åtråvärda tider.
Tack passionen för att du finns med mig i dessa bistra stunder!
QX-galan here I come!!
Gårdagen bestod av trevligt sällskap, ost- och marmeladbuffé samt bubblig cava. En perfekt aktivitet att sysselsätta sig med en ledig dag.
Idag har jag äntligen fixat så att jag kan vara med och uppträda med Priscilla på QX-galan på Cirkus 3/2!!
Jag slutar ju 2/2 på Göta Lejon, och har kollationering 3/2.. "Det går bra nu" är helt på sin plats.
Dock önskar jag att jag hade fått köra klart Priscilla med de andra och sen börjat med Les Miserables, men som en gift man sa till mig: "Man kan inte få allt. Eller vissa kan"
Hursomhelst, att gänget skulle uppträda på QX-galan har jag vetat om i en månad då både producenten och regiass frågade när jag börjar i Aarhus, och att de VÄLDIGT gärna ville att jag kunde komma loss, då galan vill att vi gör "mitt" nummer med Shirley!
Det är en komplimang och kommer bli det perfekta avslutet och avskedet från den här fantastiska produktionen.
Så idag, efter att ha pratat med Danmark bokade jag flygbiljetterna.
Hurra!!! Fasen vad kul det kommer bli!!
Två tallrikar på bordet
Det här med att vänta har varit men är inte längre riktigt min grej.
Jag har väntat tålmodigt på min tur när det gäller både kärlek och jobb.
Nu när det börjar lossna på musikalfronten (jobb i övrigt har jag ju alltid sett till att jag haft) borde det ju även vara dax på den andra fronten.
• Det är på tiden att inte bara gifta män vill ha mig.
• Det är på tiden att socialt obegåvade, och dessvärre, även oftast, enligt mina ögon, oattraktiva män slutar upp att bli besatta av mig.
• Det är på tiden att jag slipper halvera recept och laga mat till en person.
Ge och Få
Jag tror att man undermedvetet höjer sin koncentration och får en extra tändning när man har vänner i publiken.
(Jag och P-Oskar)
Under helgen har gamla klasskamrater från Musikalakademien och kollegor från Thailand samt Garbo's, tillsammans med sina vänner och respektive, suttit där i publikhavet och tjoat, skrattat och gett mig en massa extra energi.
Det är alltid ett givande och tagande,
Priscilla inget undantag.
Dock undrar jag om jag kommer få uppleva denna extas bland en publik i någon mer framtida föreställning?!
Jag hoppas det, för herre jösses vad det är häftigt att få stå där på scenkanten och bli överöst av energi, leenden och vrål från en euforisk publik när man själv har gett allt.
Jag behöver en agent!
Priscilla är nominerad till bästa scen och i kategorin bästa drag hittas både Björn och Erik på årets QX-gala.
Jag börjar repa Les Miserables samma dag, dvs dagen efter min sista Priscillaföreställning (2/2) men Göta Lejon vill att jag är med på galan och gör min älskade Shirley då de vill göra "I love the nightlife".
(Les Miserables snart i Las Palmas)
Att få uppträda på QX-galan är ju en ära och nåt jag inte vill missa. Dock vill inte Aarhus Teater släppa mig helt den dagen då vi ska ha kollationering.
Det är i såna här lägen jag skulle vilja ha en agent. En person som sköter förhandlingar och fixar och trixar åt mig.
Det ska gå.
Jag kommer att vara med på Cirkus 3/2, så är det bara.
Airforce 1 - är det ledigt den dagen?
Vilket jäkla häftigt år!
2013's nyårsmotto: Plötsligt händer det (annars ser jag till att det gör det).
Vilket år.
Jag har ju för sjutton fått göra så mycket roligt att det är helt galet. Envishet och beslutsamhet delux!
Love Never Dies på Det Ny Teater, åkt på 3st semestrar (!!), sommarvickade för Per på Cinderella, fick välja mellan att göra Familjen Addams eller Priscilla - bara det lyxproblem!, fick in en massa nya fantastiska bekantskaper i mitt liv, Kalasklart har blomstrat och jobben har överöst mig, Luciapatrullens ljuvliga stämsång, och såklart hösten, denna galna och helt ljuvliga höst på Göta Lejon.
2014's motto är inte klart än.
Dock vet jag att det blir ett minst lika roligt scenår för mig.
Jag får spela min favorit Shirley i Priscilla, fortsätta med stora utmaningen Mdm Thernadier i Les Miserables i Aarhus och avsluta på Malmö Opera i Zjivago.
Vad säger man?
Tänk att allt repande, alla telefonsamtal och mail ger utdelning.
Silverfat? Nej du. Rent å skärt slit.
Å förutom allt detta, en vänskapskrets som är grym och min mamma och pappa, som jag knappt med ord kan beskriva hur mycket jag älskar.
Det enda jag önskar mig inför 2014 (förutom god hälsa och välgång för mina nära) är att bli upp över öronen förälskad. Ja, att han med stort H kommer och tar mig med storm.
Så har du som läser det här nån stilig singelkarl som skulle passa mig; Shoot, jag är redo!
Nu kör vi!!
Vilket år.
Jag har ju för sjutton fått göra så mycket roligt att det är helt galet. Envishet och beslutsamhet delux!
Love Never Dies på Det Ny Teater, åkt på 3st semestrar (!!), sommarvickade för Per på Cinderella, fick välja mellan att göra Familjen Addams eller Priscilla - bara det lyxproblem!, fick in en massa nya fantastiska bekantskaper i mitt liv, Kalasklart har blomstrat och jobben har överöst mig, Luciapatrullens ljuvliga stämsång, och såklart hösten, denna galna och helt ljuvliga höst på Göta Lejon.
2014's motto är inte klart än.
Dock vet jag att det blir ett minst lika roligt scenår för mig.
Jag får spela min favorit Shirley i Priscilla, fortsätta med stora utmaningen Mdm Thernadier i Les Miserables i Aarhus och avsluta på Malmö Opera i Zjivago.
Vad säger man?
Tänk att allt repande, alla telefonsamtal och mail ger utdelning.
Silverfat? Nej du. Rent å skärt slit.
Å förutom allt detta, en vänskapskrets som är grym och min mamma och pappa, som jag knappt med ord kan beskriva hur mycket jag älskar.
Det enda jag önskar mig inför 2014 (förutom god hälsa och välgång för mina nära) är att bli upp över öronen förälskad. Ja, att han med stort H kommer och tar mig med storm.
Så har du som läser det här nån stilig singelkarl som skulle passa mig; Shoot, jag är redo!
Nu kör vi!!
