Jenny Asterius Persson

Då reklamfilmsinpelningen vi ska göra blev framflyttad några dagar blev jag plötsligt ledig i 5 dagar.

Några kollegor har åkt utomlands. USA, England och Marocko..
(Själv är jag kvar i Stockholm och går på föreställningar och konserter.
Blir boostad och inspirerad).

Jag hade med funderat över att dra iväg några dagar, London el NYC, se musikaler, känna lite storstadspuls.
Men nu har trycket efter biljetter blivit så stort att de redan lagt in en extra speldag.
Hurra för det!

Jag hinner ju fortfarande åka mån-ons...
Nån som vill med?

Vilken urladdning.
Jösses vilken premiär, eller snarare premiärvecka (så känns det iaf efter helt fantastiska publikrepetitioner).
Jag är så lyckligt lottad som får vara med om det här.

Att få jobba och bli överöst med komplimanger av originalteamet som gjort musikalen överallt.
Att Academy Award vinnaren för filmen Priscilla Queen of the desert (som dessutom hade premiär för exakt på dagen för 20 år sedan!!) är på premiären och ger tummen upp.
De älskar min "Shirley" vilket känns helt fantastiskt.
Att få jobba med såna begåvade och kärleksfulla kollegor.
Att känna, och höra publikens respons.
"Living the dream" - utan tvekan.

Det här kommer att bli en makalös höst.

Fina recensioner fick vi med!
http://www.qx.se/noje/24773/fullkomligt-fantastiskt-priscilla

Vad gör man när ens öde ligger i handen på någon som, oftast, inte är regissören för föreställningen?

Trots ett välfyllt cv blir jag återigen inte kallad till auditions som är nu i veckorna.

Det handlar om att komma vidare i första gallringen.
Det handlar om att ens få komma.

Imorn är det jag som ringer samtal.
Imorn är det jag som bestämmer mitt egna öde.

Vad gör man när ens öde ligger i handen på någon som, oftast, inte är regissören till föreställningen man söker till...

Det handlar om att bli kvar när en första gallring är klar.
Det handlar om att ens få komma till audition.
Varför blir jag, trots ett välfyllt cv, inte vald?!!

Imorn är det jag som ringer samtal.
Imorn är det jag som bestämmer mitt öde!

Plötsligt händer det.
Mitt i öppningen av akt 2 vrickar en av killarna foten och haltar av.
Adrenalinet går från 0 - 100 direkt för Henrik, en av de 4 swing som vi har på Priscilla.

Publiken märker ingen skillnad, precis det som är swingens uppgift; hoppa in
när det behövs. Alltid redo.
Heja dom!!

Första mötet med publik är alltid lika spännande.
Vilka repliker går hem? Vart behöver det tightas ihop?
Det är lite skillnad med Priscilla, denna konceptmusikal, som är så färdig den kan bli. De har satt upp den så många gånger och de vet hur det ska vara för att publik och de på och bakom scen ska få ut max av föreställningen.

Vi hade vårt första publikrep igår. My god vilket drag!! Å vilket jäkla team vi är som jobbar. Jublet, skratten och applåderna överöste oss.
Inga signalfel på varken buss eller linor, grymma tekniker, påklädare, ljud & ljus, mask... Alla levererade.

Extasen när vi sjungit sista tonen var euforisk.

Vad glad jag är att jag ringde det där telefonsamtalet i januari.

Ett långt ord det där - generalrepetition, På svenska. Lite högtidligt typ.
På engelska heter det dress rehearsal - alltså repetition med kostym, mask och peruk, å all teknik såklart, som publiken får ta del av.
Lite mer avslappnat.

Idag, fredag 13/9 kan du se några av mina kollegor på Nyhetsmorgon med förresten!

Man skulle nästan kunna tro att den är släkt med 3210:an, den där mobilen som liksom höll för vad som helst, nu när min ajfån vaknat till liv efter risdieten.

Dessvärre har nåt jäkla riskorn fastnat INNE i telefonen... Jajemän... Jag tog ju ur simkorthållaren när jag la ner den i påsen för att det skulle vara luftigt och torka på bästa sätt..
För att citera Julia Roberts karaktär i "Pretty Woman": Big mistake. Big. Huge... "

Har kollat in videos på youtube om hur man skruvar isär mockapärerna.
Ska jag behöva leka McGyver nu med?!

Ännu en gång har jag lyckats med att blöta ner mobilen... De tål ju liksom inte så mycket vatten de här smarta telefonerna.
Så det var bara att springa å köpa ris, IGEN, och hoppas på att mobilguden än en gång är på min sida.
Om inte så ligger jag ju risigt till...