Jenny Asterius Persson

Det gäller att utnyttja tiden man får varje år. Därför är denna sista dag på 2012 totalt fullspäckad.

Sent i säng, uppe med tuppen (känns det som iaf), luncha med Klara, sista dubbla för i år, nyårssupé och till slut skåla ut detta fantastiska år och in det nya spännande och ganska okända 2013!

Go, Go, Go! - dax att välja stass så jag blir en riktig nyårskaramell.

Vad skulle vi göra där på internatet när vi hade sjungit klart om dagarna... Året var 2000 och sidan spraydate var vårt kvällsnöje!

Sandie, Klara och jag satt där i datorsalen med våra påhittade namn och letade efter kärlek. Eller nåt.
Berit Spanka aka Sandie gick på nån dejt, likaså jag medan Klara mest sa nej till allt.

Idag, 12 år senare satt vi i Köpenhamn och snackade. Berit, förlåt Sandie, är numera gift och har barn, Klara dejtar en engelskman och jag... Är fortfarande på en dejtingsajt. Dock mer seriöst nu.

Vi bestämde motto för 2013 - Plötsligt händer det!

Att vila, även om jag inte har ett så fruktansvärt ansträngande jobb just nu, är viktigt.

De här 3 lediga dagarna över jul har varit fantastiska.
Hem och bli ompysslad av mor och far, äta och dricka gott och hinna med att träffa alla mina divor i stan gjorde susen.

Nu är jag redo för de sista dagarna av 2012!

Att man kan ha det mesta som pålägg på sin macka det vet jag ju, men hur det kommer sig att danska pålægschokolade inte lyckas ta sig över sundet är för mig en gåta.

Enormt onyttigt, men ack så gott!

Det går fort när man har roligt, sägs det ju, och jösses vad snabbt det går här i Köpenhamn.

51st föreställningar, swosch.
Å vi har massa fler att göra, wohoo!

Det är hög tid för att fixa nyårsstassen.
Vilken klänning jag ska ha vet jag inte än, men nu är iaf pjucksen fixade.
And I love them!!

Blir det inte någon liten fest på teatern efter de dubbla föreställningarna så får jag fixa nåt lättare arrangemang här i lägenheten.
Skorna ska i vilket fall som helst på.

ME!!!

Det heter att en del har tur i spel, och en del har tur i kärlek.
Jag har definitivt det första, iaf nu.
Fick idag ett mail från marketing avdelningen på Saint Tropez där jag gratulerades till första, eller snarare enda, pris i deras jultävling.
Ett presentkort på 4000kr!!

God Jul till mig.

Förutom kroppsspråket säger ju mitt språk och dialekt vem jag är.
Att identifiera sig själv på ett annat språk tycker jag oftast är lätt, men just danskan är svår för mig.

Vart lägger jag min röst? Jag hittar inte rätt tonläge. Försöker jag prata i samma läge som jag pratar svenska låter jag som en riktig butchflata, och det är ju helt fel. Lägger jag upp den låter jag å andra sidan som en fånig puckad brud.

Experimenterar lite då och då, men funderar om jag inte bara ska prata svenska privat och danska på scen.
Det är väl ok?

Ikväll på vårt julmys med tjejerna på teatern var det iaf bara svenska som kom från min mun..

Frukost på danska är ju lunch, men när man går på julefrukost så menar de julfest... förvirrande innan jag visste det.

Hur som; det var riktigt trevligt hemma hos två av teknikerna som bjöd in oss!

Allt handlar om att visualisera och tänka att man gör det. Tankekraften är enorm och att inte utnyttja den är bara att kasta bort sina möjligheter.

Jag låg i min säng i morse och tänkte; "Idag kommer de ringa och erbjuda mig jobbet. Idag kommer de ringa och erbjuda mig jobbet..."
Strax före kl 11 ringde min mobil. Numret låg inte i min telefonbok.
Ett lugn kom över mig, det är väl klart att det ringer, de ska ju ringa och erbjuda mig jobb.

När jag fått det bekräftat på mail kommer jag skrika ut det.
Under tiden visualiserar jag!

Jag är en riktig husfru som bakar, syr och är allmänt huslig.
Det enda som saknas är han den där herrn. Han liksom.
Vart håller han hus?

Under tiden jag letar fortsätter jag att frossa i lussebullar!

- For life!

Alla bara klagar över snön, själv älskar jag det. Det betyder ju snöbollskrig!!
Vem vågar utmana?

Juletraefest, eller typ omvänd julgransplundring hade vi på teatern idag.

200st barn plus deras föräldrar var inbjudna till denna sponsorfest som började med julshow på stora scenen där jag och tre kollegor gjorde vår version av "Winter Wonderland".
Jag var ruskigt lik en av de ryska succétanterna i ESC...

Sen bjöds det på gotteri i mängder nere i restaurangen.
Festligt värre!

Det gäller att ha lite extra energi på lördagarna då vi har två föreställningar, och då hjälper det, tycker iaf jag, att kollegorna är lika kocko som en själv.

Som min påklädare Anders, eller Mams som han kallas, som hittat en fin peruk som han springer runt med nu backstage under föreställningen.

Snygg. Liknar nästan Mona-Lisa..