Stående ovationer

Det är så himla kul att Priscilla är en sådan megasuccé!
Stående ovationer efter varje föreställning, hittills, och en publik som dansar ut på gatan när ridån dragits igen och orkestern tystnat.


Det är dessutom lite extrakul att jag får vara koalabjörn i finalnumret. 
(Även om jag plockat av mig öronen på den övre bilden och mest ser ut som nån halvporrig, eller wannabe porrig, kvinna från 80-talet...)




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0